.

Nu ska vara lite "personlig" och snacka MAT med er hahah..

Jag är och har alltid varit en junkfood lover, tyvärr!

Grejen är den att jag har i stort sätt alltid ätit fel och har aldrig ätit som man ska, i tonåren(omg, can't belive I just said that) så åt jag kanske 1 elr 2 mål om dagen..Dagarna som jag var i skolan så blev det oftast ingen frukost förutom dom dagarna som vi hade "kök" på schemat, men då åt man liksom vitt bröd och ja inte i närheten av nyttigheter. Dom dagarna som vi hade vanliga lektioner så gick jag och Anna till Cafèt som låg en sekund från skolan och köpte nybakat bröd med grönsaker och äggröra i(ASGOTT) + en cola..På eftermiddagarna(ibland) så gick vi till affären och köpte choklad elr annat godis och självklart en läsk..Kan säga att man la på sig ett par kilo på den där utbildningen, var vi i restaurangen så fick vi äta maten som blev över, vi snodde bröd/kakor från bageriet..Ja, man åt hela dagarna i stort sätt..Fast så j-vla mkt gick man inte upp men det var ju inte bra för kroppen.

När jag var liten från 0-10 år så var mamma alltid hemma på morgonen elr så var man på frita och då blev man itvingad frukost, när man fyllde 11 så sov man hellre 5 min till än åt frukost.  Under i stor sätt hela skoltiden så har jag gått hemifrån utan frukost och inte ätit mitt första mål förens vid 16-17 på kvällen och det är INTE BRA!

Under första året på högstadiet så var livet ett rent helvete och det gjorde att jag åt väldigt dåligt..Jag har en liten halvstörd relation till mat fast kanske ändå inte, verkar som att många fungerar likadant..Jag har aldrig haft anorexi/bulimi elr liknande, aldrig hetsätit..

För mig är det mer "ALL OR NOTHING"..Antingen så äter jag bara nyttigt elr BARA onyttigt..Normalt sätt så ska man ju ha en mix av det där..Man ska äta frukost/lunch/middag m.m. ..Blir man bortbjuden så kanske man äter en bulle eller 2..Man ska träna regelbundet...Tror att ni förstår hur jag menar..Jag funkar så att om jag tränar, då tränar jag och äter nyttigt..Hamnar jag i en onyttig svacka, då tränar jag inte..Så mitt mål 2012 är att träna regelbundet och ÄTA BRA!

Jag vet vad man INTE ska äta men jag tänker ta babysteps..

Tänker inte börja äta en massa linser, groddar och sånt direkt..Jag tänker göra på mitt sätt och jag skiter i vad folk tycker och tänker om det..Jag säger inte att jag alltid kommer att äta så men jag kommer att kicka igång det hela med den maten..

Grejen är inte att jag äter en massa godis/chips m.m. ..Visst ,jag äter det..Men om jag går till affären på fredagen och köper 1 påse ostbågar, 1 choklad och 1 2 liters cola..Colan tar ju slut haha, men ostbågarna och chokladen är oftast hälften kvar av på söndag kväll..

Så det handlar inte om att jag äter i mängder(för det gör jag verkligen inte), det handlar om att jag äter väldigt dålig mat(när jag väl äter), sover inte ordentligt, tränar inte, äter max 2 mål om dagen(vissa dagar och vissa dagar bara 1 mål.) ..Det funkar inte att leva så, man har bara ett liv och en kropp, den ska man inte förstöra..Det finns en väldigt närstående person till mig som har levt så i hela sitt liv och det slutade med diabetes och det vill INTE jag ha..+ att jag har ett hjärta som måste orka slå och må bra..Dom säger alltid på reklamen att man ska äta både det ena och det andra för att skydda sig mot hjärt och kärl sjukdomar och vad gör JAG SOM REDAN ÄR HJÄRTSJUK DÅ, JO JAG LEVER SOM OM JAG VORE EN KATT MED 9 LIV...

När jag började gymnasiet så åt jag inte så mkt och det enda jag och J åt om dagarna var 1 stor pomme och en cheddar dipp..Sen mat på kvällen(ibland) och alkohol..

År 2008 så gjorde jag en ablation(stavning?) som gick rakt åt HELVETE, som komplikation på komplikation och jag kan helt ärligt säga att efter det som hände så blev jag väldigt deprimerad..Jag brukar aldrig prata om såna här saker eftersom att jag vill inte ha sympati + att det finns miljoner som har det tusen gånger värre..Jag har varit med om en hel del men alltid återhämtat mig från operationer men kan säga att jag blev verkligen deprimerad på riktigt den här gången..Jag började helt enkelt att strunta i mig själv totalt av nån konstig anledning..

Men nu känner jag att det är dags att ta tag i sig själv och jag vill verkligen tillbaks till "bimbon" jag var förut..Saknar mitt blonda hår och känslan av att var nöjd med sitt utseende..

Ja, nu har jag svamlat på i ett par rader för mycket haha..Har inte en aning om hur många stavfel det är but who cares..